Anledningen till att de skapat en nyttomodell är för att det finns ett stort gap inom forskningen när det kommer till att undersöka just nyttan med EA. Enligt författarna har de bara hittat sex artiklar som faktiskt har undersökt vilka nyttor som en organisation får genom att jobba med EA på ett bra sätt. Syftet med deras nyttomodell är att m.h.a. den empiriskt undersöka vilka nyttor en mogen EA kan ge en organisation.
Några av de vanligaste nyttorna med EA som återkommer i den akademiska litteraturen är; ökad lyhördhet och vägledning vid förändringsarbete, bättre beslutsfattande, bättre kommunikation och samarbete, minskade (IT-) kostnader, verksamhet/IT-anpassning, bättre affärsprocesser, bättre IT-system, återanvändning av resurser, bättre integration, reducerad risk, regelefterlevnad, samt stabilitet. Originalartikeln finns att läsa här, eller en mer praktikeranpassad version finns att hämta här.
Jag håller med mina kollegor i Australien att sådan forskning vore bra. Jag skulle t.o.m. gå så långt att påstå att den är nödvändig för att EA ska överleva som disciplin på sikt. Dock är det svårt att genomföra sådan empirisk forskning som är beroende av både en mogen EA och ett företag som mäter nyttor och som har tid att ställa upp i en sådan studie. Vad har ni upplevt för nyttor med EA i er organisation? Hör gärna av er och dela med er av era erfarenheter.

Av
















Freddie Larsson, CIO, Xdin:













Håll koll med våra






I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.